Tidiga signaler på ohälsa – det här bör chefer uppmärksamma
Som chef förväntas du inte ställa diagnoser eller avgöra varför en medarbetare inte mår bra. Däremot har du en viktig roll i att uppmärksamma förändringar i arbetsvardagen och agera när något inte verkar stå rätt till.
Många längre sjukskrivningar föregås av små förändringar som kan vara lätta att missa. En medarbetare som tidigare varit engagerad blir tystare på möten. Någon som alltid levererat i tid börjar missa detaljer. En annan arbetar allt mer men verkar samtidigt få allt svårare att koppla av.
Varje enskild förändring behöver inte betyda att en person är på väg att utveckla ohälsa. Men när flera signaler uppträder samtidigt eller förändringen håller i sig över tid finns det anledning att uppmärksamma situationen och inleda en dialog.
I den här artikeln går vi igenom hur chefer kan identifiera tidiga signaler, vad som skiljer tillfälliga variationer från mer oroande mönster och hur ett tidigt agerande kan skapa bättre förutsättningar för både medarbetaren och verksamheten.
Börja med att observera förändringar – inte tolka orsaker
En av de vanligaste fallgroparna är att försöka förstå varför en medarbetare förändrats innan man ens konstaterat att något faktiskt har förändrats.
Som chef behöver du inte veta orsaken. Det viktiga är att uppmärksamma förändringen.
Fokusera därför på sådant som går att observera.
Exempelvis:
förändrat beteende
förändrade arbetsvanor
förändrad närvaro
förändrad kommunikation
förändrad energi
Genom att utgå från konkreta observationer blir det också enklare att föra ett respektfullt samtal utan att dra egna slutsatser.
Det är mönster över tid som är viktigast
Alla har perioder då energin är lägre eller arbetsbelastningen högre.
Det som bör väcka chefens uppmärksamhet är inte en enskild händelse, utan ett återkommande mönster.
Fråga dig exempelvis:
Har beteendet förändrats jämfört med tidigare?
Hur länge har förändringen pågått?
Har flera signaler uppträtt samtidigt?
Påverkas arbetet eller samarbetet?
Genom att fokusera på utvecklingen över tid blir det lättare att skilja normala variationer från förändringar som kan behöva följas upp.
Fem förändringar som chefer ofta upptäcker först
1. Förändrat engagemang
En medarbetare som tidigare varit aktiv i möten kanske blir ovanligt tyst, undviker diskussioner eller visar mindre intresse för arbetsuppgifter som tidigare upplevts stimulerande.
Minskad delaktighet behöver inte bero på ohälsa, men om förändringen håller i sig kan det vara en signal att följa upp.
2. Förändrad arbetsförmåga
Arbetet tar längre tid än tidigare. Prioriteringar blir svårare. Små misstag upprepas eller deadlines missas trots att arbetsuppgifterna egentligen inte förändrats.
Här är det viktigt att inte fokusera på prestationen i sig, utan på förändringen jämfört med hur personen vanligtvis arbetar.
3. Förändrad återhämtning
En del medarbetare börjar arbeta allt mer.
De hoppar över raster.
Svarar på mejl sent på kvällen.
Tar sällan semester.
Det kan uppfattas som hög motivation men kan också vara ett tecken på att återhämtningen inte fungerar.
Att arbeta mycket är inte automatiskt ett problem. Men om det blir ett långvarigt mönster behöver det uppmärksammas.
4. Förändrad närvaro
Upprepad korttidsfrånvaro, återkommande sena ankomster eller svårigheter att komma tillbaka efter ledighet kan ibland vara tidiga signaler på att något inte fungerar.
Här handlar det inte om att kontrollera medarbetaren, utan om att förstå om arbetsförutsättningarna behöver förändras.
5. Förändrade relationer
En person som tidigare samarbetat väl kanske börjar dra sig undan, blir mer lättirriterad eller får svårare att hantera situationer som tidigare fungerat utan problem.
Förändringar i samspelet med kollegor kan ibland vara lika viktiga att uppmärksamma som förändringar i arbetsresultatet.
Det tidiga samtalet handlar om arbetsförutsättningar
Många chefer tvekar inför samtalet eftersom de är rädda att säga fel.
I praktiken behöver samtalet inte vara komplicerat.
Det viktigaste är att utgå från det du faktiskt har observerat.
Till exempel:
"Jag har märkt att du verkar ha haft ovanligt mycket att göra den senaste tiden och att du verkar mer stressad än tidigare. Hur upplever du själv situationen?"
Den typen av öppna frågor ger medarbetaren möjlighet att beskriva sin situation utan att känna sig ifrågasatt.
Målet är inte att hitta en snabb lösning, utan att förstå om det finns behov av stöd eller förändringar i arbetssituationen.
När bör företagshälsovården kopplas in?
Företagshälsovården behöver inte vänta tills en sjukskrivning är aktuell.
Tvärtom kan tidig kontakt göra det lättare att identifiera arbetsrelaterade faktorer, ge stöd till chefen och planera lämpliga insatser innan problemen blir större.
Beroende på situationen kan företagshälsovården exempelvis bidra med:
chefsstöd
arbetsförmågebedömningar
arbetsanpassning
rehabiliteringsstöd
hälsoundersökningar
rådgivning kring organisatorisk och social arbetsmiljö
Att ta hjälp tidigt innebär inte att situationen är allvarlig. Det är ofta ett sätt att skapa bättre förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.
Förebyggande arbete börjar långt innan någon blir sjukskriven
De flesta längre sjukskrivningar uppstår inte från en dag till en annan. Ofta finns det signaler som, i efterhand, visar att något varit på väg att förändras.
När chefer har kunskap om vad de ska observera och känner sig trygga i att ta tidiga samtal blir det lättare att skapa en arbetsplats där problem fångas upp innan de växer.
Det handlar inte om att identifiera sjukdom. Det handlar om att skapa förutsättningar för dialog, stöd och ett arbetsliv där människor kan må bra och prestera hållbart över tid.
Vanliga frågor om tidiga signaler på ohälsa på arbetsplatsen
-
Tidiga signaler kan vara förändringar i beteende, arbetsförmåga, närvaro, återhämtning eller socialt samspel. Det är oftast inte en enskild händelse som är avgörande, utan flera förändringar som håller i sig över tid och påverkar hur personen fungerar i arbetet.
-
Det första steget är att utgå från konkreta observationer och bjuda in till ett enskilt samtal. Fokus bör ligga på hur medarbetaren upplever sin arbetssituation, inte på att försöka fastställa orsaken till förändringen eller ställa medicinska frågor.
-
Företagshälsovården kan vara ett stöd redan när chefen ser återkommande förändringar eller behöver vägledning kring arbetsanpassning, arbetsmiljö eller rehabilitering. Tidiga insatser kan göra det lättare att hitta lösningar innan problemen växer.
-
Chefen har inte ansvar för att diagnostisera psykisk ohälsa. Däremot ansvarar arbetsgivaren för arbetsmiljön och för att uppmärksamma förändringar som kan påverka arbetsförmågan. Ett tidigt och respektfullt samtal är ofta en viktig del av det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
-
Det går sällan att avgöra utifrån en enskild händelse. Chefer bör i stället titta på mönster över tid, om flera förändringar uppträder samtidigt och om de påverkar arbetet eller samarbetet. Vid osäkerhet kan företagshälsovården ge stöd i hur situationen bör hanteras.