Hälsoundersökning på jobbet – vad ingår och varför är den viktig?
En hälsoundersökning på jobbet är ett sätt att få en bättre bild av medarbetarnas hälsa och upptäcka riskfaktorer innan de leder till ohälsa eller sjukskrivning. För arbetsgivaren blir den samtidigt ett värdefullt underlag i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och kan bidra till en tryggare och mer hållbar arbetsplats.
Vad en hälsoundersökning innehåller varierar beroende på verksamhet, arbetsuppgifter och syftet med undersökningen. Gemensamt är att den ger både arbetsgivare och medarbetare en bättre förståelse för hälsoläget och skapar möjligheter att arbeta förebyggande.
I den här guiden går vi igenom vad som vanligtvis ingår i en hälsoundersökning, varför den genomförs och hur den skiljer sig från de medicinska kontroller som regleras av Arbetsmiljöverket.
För många arbetsgivare är hälsoundersökningar idag en naturlig del av ett långsiktigt arbete med arbetsmiljö och hälsa. Genom att regelbundet följa upp medarbetarnas hälsoläge blir det lättare att identifiera mönster, uppmärksamma riskfaktorer och planera förebyggande insatser. Hälsoundersökningen ska därför inte ses som en enskild aktivitet, utan som en del av ett systematiskt arbete för att skapa en säker, hälsosam och hållbar arbetsplats över tid.
Samtidigt ger en hälsoundersökning den enskilda medarbetaren möjlighet att få en bättre förståelse för sin egen hälsa. Många riskfaktorer, exempelvis högt blodtryck eller förhöjda blodfetter, utvecklas utan tydliga symtom. Genom att kombinera medicinska mätningar med ett individuellt hälsosamtal kan eventuella risker uppmärksammas i ett tidigt skede och ge ett bättre underlag för fortsatta beslut kring hälsa, livsstil och arbetsmiljö.
Vad är en hälsoundersökning på jobbet?
En hälsoundersökning är en strukturerad genomgång av en medarbetares hälsa där frågor om hälsa och arbetsmiljö kombineras med olika mätningar, prover och ett individuellt hälsosamtal. Syftet är att upptäcka riskfaktorer i ett tidigt skede och ge underlag för både individens hälsa och arbetsplatsens förebyggande arbetsmiljöarbete.
För den enskilda medarbetaren innebär undersökningen en möjlighet att få en tydligare bild av sin hälsa och få återkoppling kring faktorer som kan påverka välmåendet. För arbetsgivaren kan sammanställda resultat på gruppnivå ge värdefulla insikter om arbetsmiljön och bidra till ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete.
Det är viktigt att komma ihåg att en hälsoundersökning inte syftar till att ställa diagnoser eller ersätta den ordinarie hälso- och sjukvården. Syftet är istället att identifiera tidiga signaler på ohälsa och ge individen kunskap om sitt hälsoläge. Resultatet kan också hjälpa arbetsgivaren att bättre förstå vilka förebyggande insatser som kan stärka arbetsmiljön och minska risken för framtida hälsoproblem.
Vad ingår vanligtvis i en hälsoundersökning?
Innehållet varierar mellan olika företagshälsor och olika typer av hälsoundersökningar, men de flesta omfattar flera delar som tillsammans ger en samlad bild av hälsoläget.
Hälsodeklaration med frågor om tidigare sjukdomar, livsstil, sömn, stress och arbetsmiljö.
Fysiska mätningar som exempelvis blodtryck, längd, vikt, BMI och puls samt blodprover för att analysera bland annat blodstatus, blodsocker, blodfetter, lever- och njurvärden. Beroende på syfte kan även EKG eller andra kompletterande undersökningar ingå.
Individuell återkoppling där resultaten gås igenom tillsammans med sjuksköterska eller läkare och där medarbetaren får information om sina resultat och eventuella rekommendationer.
Vilka undersökningar som genomförs beror alltid på upplägget och på om hälsoundersökningen är generell eller kopplad till specifika arbetsmiljörisker. För vissa yrkesgrupper kan ytterligare undersökningar vara aktuella beroende på vilka risker som finns i arbetsmiljön och vilka krav som ställs enligt gällande föreskrifter.
Även om innehållet varierar bygger de flesta hälsoundersökningar på samma princip: att kombinera flera olika informationskällor för att skapa en så heltäckande bild som möjligt av individens hälsa. Resultaten bedöms alltid utifrån personens arbetsmiljö, livssituation och eventuella riskfaktorer, vilket ger ett bättre beslutsunderlag än enskilda provsvar eller mätningar var för sig.
Varför erbjuder arbetsgivare hälsoundersökningar?
En hälsoundersökning handlar om mer än att mäta olika hälsovärden. Den är en del av ett långsiktigt och förebyggande arbete där arbetsgivaren får bättre förutsättningar att skapa en hållbar arbetsplats.
Undersökningarna kan bland annat bidra till att:
upptäcka tidiga tecken på ohälsa och identifiera riskfaktorer innan de leder till sjukskrivning
ge underlag till det systematiska arbetsmiljöarbetet genom sammanställda resultat på gruppnivå
öka medvetenheten om hälsa och levnadsvanor hos medarbetarna samt skapa förutsättningar för tidiga förebyggande insatser.
För många verksamheter blir hälsoundersökningar också ett sätt att följa upp hur arbetsmiljön påverkar medarbetarnas hälsa över tid. När resultaten analyseras på gruppnivå kan de ge signaler om exempelvis hög stressbelastning, ergonomiska utmaningar eller andra faktorer som kan behöva uppmärksammas inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Individuella medicinska uppgifter omfattas av sekretess. Arbetsgivaren får normalt endast ta del av sammanställda resultat där enskilda personer inte kan identifieras.
Hälsoundersökning eller medicinsk kontroll – vad är skillnaden?
Begreppen används ibland som om de betyder samma sak, men de har olika syften.
En hälsoundersökning är vanligtvis en frivillig förebyggande insats som arbetsgivaren erbjuder för att främja hälsa och skapa bättre underlag för arbetsmiljöarbetet. Fokus ligger på att ge individen kunskap om sitt hälsoläge och att identifiera riskfaktorer i ett tidigt skede.
Medicinska kontroller är däremot lagstadgade i vissa verksamheter där arbetet innebär särskilda risker. Syftet är att bedöma om arbetstagaren kan utföra arbetet utan att riskera sin egen eller andras hälsa. Dessa kontroller regleras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter och kan i vissa fall leda till ett tjänstbarhetsintyg.
Skillnaden är därför framför allt syftet. En hälsoundersökning är en förebyggande insats som arbetsgivaren väljer att erbjuda, medan en medicinsk kontroll genomförs för att uppfylla lagkrav i arbeten där exponeringen innebär särskilda hälsorisker. I vissa verksamheter kan båda typerna av undersökningar förekomma, men de fyller olika funktioner.
När krävs medicinska kontroller?
Arbetsmiljöverket ställer krav på medicinska kontroller för vissa typer av arbeten där exponeringen kan innebära särskilda hälsorisker. Exempel är:
arbete med buller, vibrationer eller vissa kemiska ämnen
nattarbete och andra arbetsuppgifter där särskilda föreskrifter gäller
arbete med exempelvis härdplaster, bly eller andra riskmiljöer där medicinska kontroller är obligatoriska.
Vilka regler som gäller beror på verksamheten och de arbetsmiljörisker som finns. Därför är det viktigt att arbetsgivare håller sig uppdaterade om vilka föreskrifter som gäller för den egna branschen och säkerställer att de medicinska kontroller som krävs genomförs vid rätt tidpunkt.
Aktuell information om medicinska kontroller och hälsoundersökningar i arbetslivet finns hos Arbetsmiljöverket. Läs mer om här
Vanliga frågor om vad som ingår i en hälsoundersökning på jobbet
-
En hälsoundersökning på jobbet omfattar vanligtvis en hälsodeklaration, fysiska mätningar, blodprover och ett individuellt hälsosamtal. Beroende på syftet kan även EKG, syn- eller hörseltester och andra kompletterande undersökningar ingå. Innehållet varierar mellan olika företagshälsor och anpassas efter verksamhetens behov, arbetsuppgifter och eventuella arbetsmiljörisker.
-
Ja, de flesta hälsoundersökningar som arbetsgivare erbjuder är frivilliga. Medarbetaren väljer själv om hen vill delta och individuella medicinska uppgifter omfattas av sekretess. Undantag gäller vissa lagstadgade medicinska kontroller där Arbetsmiljöverkets föreskrifter kräver undersökningar för arbeten med särskilda hälsorisker eller specifika arbetsmiljöexponeringar.
-
En hälsoundersökning är en förebyggande insats som syftar till att ge en bild av individens hälsa och bidra till ett hållbart arbetsliv. Medicinska kontroller är däremot lagstadgade för vissa arbetsuppgifter med särskilda risker och genomförs enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter för att bedöma om arbetet kan utföras på ett säkert sätt.
-
Hur lång tid en hälsoundersökning tar beror på undersökningens omfattning och vilka moment som ingår. En grundläggande hälsoundersökning tar ofta mellan 30 och 60 minuter, medan mer omfattande undersökningar med fler prover, tester eller läkarbedömning kan ta längre tid. Arbetsgivaren eller företagshälsan informerar normalt om tidsåtgången i förväg.
-
Det finns ingen generell rekommendation för hur ofta en arbetsgivare bör erbjuda hälsoundersökningar. Behovet beror på verksamhetens arbetsmiljörisker, medarbetarnas arbetsuppgifter och företagets förebyggande arbetsmiljöarbete. För vissa branscher gäller särskilda regler om medicinska kontroller, medan andra arbetsgivare planerar återkommande hälsoundersökningar utifrån verksamhetens behov och mål.