Vad kostar sjukfrånvaro för ett företag? Den verkliga kostnaden är ofta större än du tror

När en medarbetare blir sjuk är det lätt att fokusera på den direkta kostnaden i form av sjuklön. Men för de flesta arbetsgivare är det bara början. Sjukfrånvaro påverkar ofta planering, arbetsbelastning, produktivitet och ibland även kundrelationer. Ju längre frånvaron pågår eller ju svårare det är att ersätta kompetensen, desto större blir konsekvenserna för verksamheten.

Att förstå den verkliga kostnaden handlar därför inte bara om ekonomi. Det handlar också om hur sjukfrånvaro påverkar organisationens förmåga att leverera, utvecklas och skapa en hållbar arbetsmiljö.

I den här artikeln går vi igenom vilka kostnader som uppstår, varför de varierar mellan olika verksamheter och hur ett förebyggande arbetsmiljöarbete kan minska både mänskliga och organisatoriska konsekvenser.

Den verkliga kostnaden börjar långt innan bokföringen visar den

Sjukfrånvaro är sällan en isolerad händelse. När en medarbetare inte kan arbeta behöver arbetsuppgifter omfördelas, scheman justeras och chefer prioritera om. Kollegor kan behöva täcka upp, projekt kan försenas och planerad utveckling får ibland stå tillbaka för att verksamheten ska fungera här och nu.

Dessa följdeffekter syns sällan som en egen kostnadspost, men de påverkar verksamheten varje dag. För många arbetsgivare är det därför de indirekta konsekvenserna som får störst betydelse över tid.

Tre typer av kostnader som arbetsgivare behöver känna till

1. De synliga kostnaderna

De direkta kostnaderna är de enklaste att identifiera. De omfattar bland annat sjuklön under arbetsgivarperioden och den administration som krävs för att hantera sjukfrånvaron.

Reglerna för sjuklön och arbetsgivarens ansvar kan förändras över tid. Därför är det alltid klokt att utgå från aktuell information hos Försäkringskassan och andra ansvariga myndigheter när ni beräknar den direkta kostnaden.

2. Kostnader som påverkar verksamheten

När en medarbetare är frånvarande påverkas ofta fler delar av organisationen än man först tänker på.

Exempel kan vara:

  • arbetsuppgifter som behöver omfördelas

  • ökad arbetsbelastning för kollegor

  • övertid eller behov av vikarier

  • försenade leveranser eller projekt

  • minskad produktivitet

  • mer administration för chefer och HR

Hur stora dessa konsekvenser blir beror på verksamhetens storlek, organisation och hur lätt det är att ersätta kompetensen.

3. Kostnader som påverkar verksamheten på längre sikt

Långvarig eller återkommande sjukfrånvaro kan också påverka organisationens utveckling.

När flera medarbetare under längre perioder arbetar under hög belastning ökar risken för ytterligare frånvaro. Rekryteringar kan behöva tidigareläggas, introduktioner tar tid och chefer får lägga mer energi på akuta personalfrågor än på verksamhetsutveckling.

På sikt kan sjukfrånvaro även påverka arbetsmiljön, medarbetarnas engagemang och möjligheten att behålla viktig kompetens.

Samma sjukfrånvaro kan få helt olika konsekvenser

Den ekonomiska påverkan beror inte enbart på hur länge någon är sjukskriven. Den påverkas också av vilken verksamhet ni bedriver.

Bygg

Om en arbetsledare blir sjuk under ett pågående projekt kan planering, samordning och tidsplaner påverkas. Även om arbetet fortsätter kan projektet behöva organiseras om för att fungera.

Fastighetsförvaltning

När en fastighetsskötare eller drifttekniker saknas kan felanmälningar ta längre tid att hantera och jourverksamheten behöva omfördelas. Belastningen på övriga medarbetare ökar ofta direkt.

Kontor och IT

I kunskapsintensiva verksamheter är kompetensen ofta svår att ersätta med kort varsel. Om en projektledare, utvecklare eller specialist blir sjuk kan leveranser försenas och projekt behöva prioriteras om.

Det visar att sjukfrånvaro inte har ett standardpris. Konsekvenserna ser olika ut beroende på verksamhetens organisation, arbetsuppgifter och möjligheter att planera om.

Vad kan arbetsgivare göra för att minska konsekvenserna?

Det går inte att förhindra all sjukfrånvaro. Däremot finns det mycket arbetsgivare kan göra för att minska risken för långvarig frånvaro och skapa bättre förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.

Ett förebyggande arbete kan bland annat innebära att:

  • arbeta systematiskt med arbetsmiljön

  • uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa

  • ge chefer stöd i arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor

  • erbjuda hälsoundersökningar när det är relevant

  • arbeta med arbetsanpassning och tidiga rehabiliteringsinsatser

När arbetsmiljö och hälsa blir en naturlig del av verksamhetens utveckling skapas bättre förutsättningar för både medarbetare och organisation.

Läs mer:

Arbetsmiljö

Rehabilitering

Hälsoundersökningar

Hälsokontroller

Förebyggande arbete handlar om mer än att minska kostnader

Att investera i arbetsmiljö och hälsa handlar inte enbart om ekonomi. Det handlar om att skapa en arbetsplats där människor kan utvecklas, samarbeta och prestera över tid.

Genom att identifiera risker tidigt, stötta chefer och arbeta långsiktigt med arbetsmiljön blir det lättare att skapa stabilitet även när verksamheten förändras. Ett förebyggande arbetssätt kan bidra till bättre förutsättningar för hållbar arbetsförmåga, samtidigt som arbetsgivaren får ett mer strukturerat stöd i frågor som rör hälsa och arbetsmiljö.

På Wallberghälsan ser vi företagshälsovård som en långsiktig investering i både människor och verksamhet. Därför arbetar vi nära våra kunder för att utveckla lösningar som är anpassade efter deras organisation, arbetsmiljö och mål.

Nästa
Nästa

Så lyckas ni med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)